4 augusti 2016

Tack käre Torgil!

Tack för att du 2005 var en av de i Folkpartiet som trodde att jag skulle kunna bidra med något till partiet och som fick mig att gå ifrån att vara en passiv medlem till att bli aktiv. Tack vare dig blev jag 2006 både ordförande i FP och senare samma år också ordförande i kommunfullmäktige. Tack vare dig blev jag sedermera också kommunalråd. Du har alltid funnits där för mig. Du har stöttat mig i alla valrörelser. Du och Rolf åt regelbundet lunch med mig under tiden jag var kommunalråd för att både stötta och ge konstruktiv kritik. Du har hjälpt mig i nästan alla de konflikter och problem som uppstått under åren. Du har ringt mig eller mailat mig bara för att förmedla din uppskattning för något jag då precis gjort. Du har egentligen aldrig önskat något tillbaka. Jag är så tacksam att jag besökte dig och din hustru Britt i slutet av maj. Jag hade med mig den största blå blomma jag kunde hitta och vi fick ett fint samtal. Det finns ingen i Folkpartiet som stöttat mig så tydligt i ur och skur. Jag är evigt tacksam för detta och hoppas att jag, genom stöd till andra lovande liberaler, ska kunna verka i din anda och på det sättet återgälda lite av allt jag fått. Jag kommer alltid sakna dig.